Kontanthanteringen har minskat drastiskt i Sverige, det visar en studie* från Kungliga tekniska högskolan (KTH). I studien har man undersökt vad som krävs för att Sverige ska bli ett kontantlöst samhälle och vilka för- och nackdelar som finns.

Det blir allt färre butiker som hanterar kontanter och det är allt färre konsumenter som använder kontanter. I takt med har förtroendet till kontanter minskat. Mycket pekar alltså mot att vi går mot ett samhälle där sedlar och mynt inte finns med. Men vem bestämmer att vi ska bli kontantfria? Frågan är tvetydig och frågeställningen är inte självklar. Bakgrunden är kostnaderna för att använda kontanter i jämförelse till andra betalmedel (som exempelvis Swish), något ingen är beredd att betala för.  

Studien pekar ut att det finns tre grupper som kan bestämma om vi ska ha kontantfritt eller inte – regeringen och myndigheter, konsumenter och banker.

Konsumenter har i senaste undersökningarna inte varit tydliga med att de är beredda att lämna kontanterna. Regeringen i sin tur har tagit fram nya sedlar och mynt vilket heller visar på att man är intresserad av att ta bort kontanter. 

Vad man däremot kan se är att bankerna flitigt driver utvecklingen framåt och kommer med sannolikhet vara de som ”tar hand om” frågan. Det är just för att hanteringen av kontanter är för dyr, inte allt för sällan belastas bankerna av det. Så det är i deras intressen att få mindre hantering. Även handeln skulle dra fördelar med att slippa kontanthanteringen och pekas ut, tillsammans med banker, som de stora vinnarna för ett kontantlöst samhälle.  

Enligt studien så kommer vi inte att kunna förvänta oss ett kontantfritt samhälle förrän tidigast år 2030. Om det kommer att ske får framtiden berätta.

  

*Det kontantlösa samhället – en rapport från ett forskningsprojekt. Niklas Arvidsson (2013). Centrum för Bank och Finans på KTH.

« Tillbaka till blogg